It was so real
hm. vet inte riktigt hur jag tog mig hit, igen... men jag mår skit. skitpissfuckingasdåligt.
jag kan inte göra någonting. enda som jag förmår mig till är att sova (i mängder), äta, festa, finnas till för alla som behöver det.
jobbet går jag till, skolan går jag till. men skolan funkar inte. måste nog gå och prata med min mentor imorgon.
tycker det är så jävla komiskt att allt ska var bäst och gå asbra samtidigt, sen ska allt krackelera och falla sönder samtidigt också.
får väl se det som något bra och jag har ju vetskapen om att det alltid blir bättre. men just den här gropen tar jag mig inte upp sjäv ur, för jag har inga armar eller ben kvar.
eller så gör jag som jag alltid gör, faller så jävla hårt att jag däckar för att sen sväva uppåt, ensam.
jag kan inte göra någonting. enda som jag förmår mig till är att sova (i mängder), äta, festa, finnas till för alla som behöver det.
jobbet går jag till, skolan går jag till. men skolan funkar inte. måste nog gå och prata med min mentor imorgon.
tycker det är så jävla komiskt att allt ska var bäst och gå asbra samtidigt, sen ska allt krackelera och falla sönder samtidigt också.
får väl se det som något bra och jag har ju vetskapen om att det alltid blir bättre. men just den här gropen tar jag mig inte upp sjäv ur, för jag har inga armar eller ben kvar.
eller så gör jag som jag alltid gör, faller så jävla hårt att jag däckar för att sen sväva uppåt, ensam.
Kommentarer
Trackback
