This is hardcore, and I'm indestructible

Jag tror inte riktigt jag orkar mer. Kärlek.
Vad är det för skit egentligen?
Finns det ens?
Klart det gör. Överallt. Hela tiden.
Det når bara inte fram till alla.
Men ni vet, jag tror den har tappat bort sig på vägen fram till mig.
Även om jag har gjort allt för att hjälpa den. Även fast jag vet att det ska man verkligen inte göra.
Jag har försökt ta genvägarna, men då går jag bara vilse. På ungefär väldigt många stigar som alla ser väldigt olika ut, men är precis likadana egentligen. De vill bara leda en till ett ställe, och sen lämna en där. Mitt i ingenstans.
Så nu ska jag bara följa vägarna jag känner till, jag ska gå där det finns gatulampor och vägräcken.
Nästa person som försöker lura in mig på en av de där stigarna, jag kommer inte ens se åt ditt håll.
Det är bara så himla jobbigt att gå vilse hela tiden.




"Satsa högt och vänd dig aldrig om
vänta aldrig på att någon ska hitta dig
Du stalkar mig som om jag vore någon speciell
inte för dig aldrig för dig
för någon annan du inte kan nå
"
http://fardkost.blogg.se/


Kommentarer
Postat av: micha

Tack, vad glad blir! Det värmde! :)

2010-12-13 @ 13:11:10
URL: http://tioinio.blogg.se/
Postat av: micha

ps. jag älskar det sista stycket. hur fint och så jävla sant!

2010-12-13 @ 13:11:55
URL: http://tioinio.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0